Viktökningens gåta – vet du varför?

Under torsdagen kom ett mail från Tomme som innehöll intressanta saker! Och intressanta saker gillar vi på Karpverket😉 Därför lägger jag upp hans mail här nedan och alla funderingar och svar är välkomna…

”Hej Gräntz!

Har några frågetecken angående viktökning alt viktstagnering som Ni kanske kan hjälpa mig att få svar på.
Vad ligger en normal viktökning på under de första åren och senare i livet?
Misstänker att det har att göra med tillgång på föda, men i snitt? Varför
slutar vissa karpar att gå upp i vikt?

Under MBCC lyckades Glenn Larsson fånga en av spegelkarparna från vår
utsättning 2010-09-12. Karpen vägde 3000g vid utsättningen, och 2012-05-04
vägde den 4160g. En vikt ökning med 1160g. Vi får hoppas de ”nyutsatta” växer
bättre än den gamla stammen. Jag fångade under tävlingen en fjällis på 9900g,
denna karp har jag haft uppe en gång tidigare (2008-10-16) och då vägde den
10060g. Br Holm har också haft den uppe vid något tillfälle och då har den
legat på ca 9900g. Den verkar som om den inte växer mer. Någon som vet vad
detta beror på så kan ni väl höra av er. Kan det kanske vara så att det är en mycket gammal karp, eller?

Mvh Tomme”

7 responses to “Viktökningens gåta – vet du varför?

  1. Palle Sköldblom

    Naturlig födotillgång, ålder, individuella tillväxtegenskaper för just den fisken, yttre miljöpåverkan tex ph, klimat, fisketryck och mäskning.
    Finns konkurrenter om maten? tex braxen, sutare och i värsta fall signalkräftor.
    Normal tillväxt om man kollar på svenska vatten känns som ett kilo. I vissa vatten är ökningen bara några hekto per år medan fiskarna i andra vatten kan öka med ett par kilo första året och uppåt tre kilo när fisken är ett par tre år.
    På SFK Kroken finns en massa fina vikt och längdkurvor på fiskarnas tillväxt i Färgsjön som är värda ett besök om man är intresserad.
    En variation av födokällor i vattnet ger bästa tillväxt. Olika typer av snäckor och mindre musslor är den stora nyckeln till riktigt bra tillväxt tror jag.
    Jag tror er fjällis nått sin egen maxvikt för just Vittsjön. Kanske tassar den upp ett par kilo till, de år det finns extra naturligt käk eller om det mäskas hårt men sen kan den säkert droppa tillbaka igen. De nya unga fiskarna kommer ifatt de gamla stora så småningom.

  2. Tack Palle! Det mäskas ju en hel del i sjön under hela säsongen + att där brukar vara två ganska stora karpfisketävlingar varje år, så den sortens föda är det nog ingen brist på. Sutare och braxen är där inget överflöd på precis i sjön. Signalkräftstammen har däremot varit enorm men har de senaste 2-3 åren dalat kraftigt. 1989 slog kräftpesten till i sjön och under ca 7 år fanns där i stort sett inga kräftor alls i sjön. Musslor finns här men jag tror inte att det är gott om dem. PH värdets medianvärde ligger på 6,5 och det kalkas årligen ca 450 ton, något år har det legat på 650 ton och detta har pågått sedan 1980. Alkalinitet = Stabil. Är kanske så att här är brist på naturlig föda??

  3. Karpen som jag fångade på MBCC 2012 (nämns ovan) kom upp i morse igen. Då 9900g och nu 9890g. Hungrig rackare. Hmm , tänk vad bra det hade varit och bara kuna ösa i sig god mat men ändå inte gå upp i vikt.

  4. Hej!
    Jag tror faktiskt att bristen på viktökning på många individer handlar om dels att många fiskar är gamla, generna är inte super när det gäller storlek, och konkurrensen mellan karparna om både naturlig föda och mäsk är självklart större än i en karpgles och braxenfri näringsrik slättsjö.
    Den normala maxvikten för en gåsadammskarp borde ligga någonstans runt 9-13kg, avvikelser i detta borde vara extremt sällsynt, extremt romstinna eller boiliestinna fiskar.
    Jag är helt övertygad om att anebodafiskarna växer om 95% av ursprungsfiskarna inom en 7-8 årsperiod.

  5. Ja jag tror på att den naturliga tillgången på mat skapar begränsningen. Åldern spelar också roll som Birger skriver, en 30-årig karp har nog gjort sitt på viktdiagrammen men jag vet att även gamla fiskar kan rusa upp med över tre kilo på ett år när de hamnar i ett matrikt vatten. från knappa tre kilo till över sex. Fisk som folk säger inte kan växa pga dåliga gener har gått från sillutseende till kontinental broilier på bara något år.
    Bästa fiskevården för karparna i Vittsjön borde vara att hålla efter alla konkurrenter i sjön och då framförallt kräftorna. Jag tror det gynnar både karpen och kräftorna med ett stenhårt kräftfiske varje år. Karptävlingarna tror jag också är superbra då de tillför käk i mängder. Karparna i Vittsjön har ju ändå vuxit på sig sedan 90-talet. Jag minns inte vad Jonas Holmqvists fjällkarp vägde som han fick för länge sedan men den kändes ju enormt stor på den tiden. Sedan dess har ju flera fångster av större karpar gjorts.

  6. 12,4kilo!!! Jag vägde den till han och unhooking mat var en tältsäng!!
    Fiskar kan stå stilla eller pendla runt samma vikt i flera år för rätt som det är ta ett skutt i viktutvecklingen. Men precis som Palle nämner så är det många faktorer som spelar in. En sak som vi sällan nämner är vädret. En mild vår med en kall sommar följt av en lång mild höst är ultimat. Året hittentills bjöd på kortvarig värme i mars och sedan kallt till dags datum. Blir det sedan en riktigt varm sommar i år och och tidig frost med kallt väder i höst så lär inte detta år gå till de bästa årsringarna på fjällen. Karpar är som träden i södra sverige.
    Givetvis födotillgång och temperatur så metabolismen funkar är avgörande likväl som gener. Men de flesta individer kan säkert nå 10-11kilo. Sedan har olika karpar olika förutsättningar se bara människan alla är inte trådsmala eller kan bli det likväl som trådsmala människor inte kan bli fetton på 300kilo!!
    En sak är säker och det är bra bullar ökar tillväxten om de används vi tidpunkter när den naturliga födan har en svacka i en sjö. Men att träffa det är en vetenskap.
    Kolla Idarsson mäskningar i Lomma och hur det gick där!
    Första 8-10åren ca 1kilo om året sedan blev de stora och roilga och fiska på och mer mäsk gick i och en del karpar(boiliehororna) sköt iväg med flera kilo på ett par tre år.
    Kroppkärrs utveckling beror väl lite på ett gäng som dunkat i en del kilo genom åren där.
    Hur mycket mäskar ni på en säsong där uppe per individ som satsar där?
    30-40kilo per man och år?
    Jag tror att en del tom mäskar mer än så!!
    En del tycker karp ska vara naturligt stora men det med bullar och mäsk gör fisken större plus att en supermäskning kan göra rätt ofta om man inte är för många som gör det samtidigt att man kan racerfiske med flera landade karpar på ett pass.
    Visst kan man träffa rätt vid snikmäskning och fiska där fisken är en gång men i långa loppet så kan man hålla mer fisk i området med rejält med mäsk framförallt om man är ensam om att dunka i mycket bullar.
    Sedan kan förutsättningarna ändras och det inte funkar under perioder men då vi inte har så mycket tryck i våra vatten så kan man blidka sin tid och leta efter tillfället när det är läge att dunka i mycket bullar!

  7. Mikael sandström

    1. Gener / ideviduellt anlag
    2. Födotillgång
    3. Fisketryck
    I nämnd ordning tror jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s